Miss Jezzie...

Denna väntan, eviga jäkla väntan, hit o dit har vi väntat i flera års tid, man försöker hålla humör och hopp uppe, men d e fan inte lätt, folk säger , äh det händer snart, det blir bra, det ordnar sej, det är väl inte så lång tid, men det är lång tid, känns inte som att man blir förstådd eller tagen på allvar, det gör ont , det är jobbigt, tårar är alltför vanligt och allt för ofta, är trött på det men vad annat kan man göra när ens drömmar aldrig går i uppfyllelse?

   Livet är orättvist och det är inte en dans på rosor heller, det vet man, så är det bara, men va man inte vet är att orättvisa kan göra så ont o taggar kan riva upp djupa sår...

   Just i detta nuet har jag inga tårar kvar, känner mej , jag vet inte riktigt, kan inte beskriva känner jag.

Ska gå o ta en vila en stund somna o slippa ha dessa gnagande tankar i bakhuvvet hela tiden.. Är så trött på att vara lessen inuti. Har mycket glädjeämnen runt mej, då är det lätt att stoppa undan de som e jobbigt men det rinner över ibland, kanske inte konstigt när det har gått över 5 år..

Puss o Kram